partiledardebatt och skolpolitk

Var tionde elev går ur grundskolan utan betyg till gymnasiet och Jan Björklund fick frågan om varför hans politik inte gett bättre resultat. Då svarade Björklund att resultatet inte kommer förrän om fem-tio år. Räknar han kallt med att vinna också nästa mandatperiod? Annars kanske Björklund borde tänka på att grunda skolpolitiken på en bredare politisk samsyn? Mona Sahlin kallade honom stridstupp strax efter. Jag kallar honom galen.

Lars Orly säger att skolan är bättre än sitt rykte, och med tanke på de rykten Jan Björklund sprider om skolan så är det inte svårt. Det split som Björklund sprider i skolfrågan, det misstroende folk i allmänhet verkar känna för skolan idag till följd av mans svartmålning.... Ja, jag vet inte vad jag ska skriva om det. Finns det någon koncernchef som kommer undan med att tala om sina anställda på det viset? Det är sorgligt att det finns så många lärare som röstar på denne skolpolitiskt klumpige man.


Vidare talar Jan Björklund om att elever och föräldrar har rätt att få reda på hur man klarar sig INNAN skolan tar slut. Vad tror Jan Björklund att kvartsamtalen/elevkonferenser/ utvecklingssamtal handlar om? Hur dåligt insatt är han egentligen i skolans arbete? Skolan hemlighåller inga reslutat från elever och föräldrar något som Björklund i nästa andetag i nästa andetag insinuerar. Björklund är dåligt insatt och en klart dålig företrädare för kunskapande och sannerligen en motståndare till en hälsosam skolgång för våra barn och ungdomar.

Strax efter detta kommer Maud Olofsson igång. Helt plötsligt börjar hon tala om elever som inte kan sitta stilla i skolbänken. Tydligen är dessa elever både mer praktiskt begåvade och blir senare entrepenörer.

Jag är stum. Hur kan man på allvar förbise de problem elever med exempelvis Aspergers Syndrom eller AD/HD har, genom att lägga ett romantiserat skimmer över deras utmaningar? Att reducera dem till en praktikergrupp med myror i brallan? De elever med dessa utmaningar kan visst bli framgångsrika entrepenörer, men den skola som borgarna vill bygga skapar en skola där dessa elever får ÄNNU mindre resurser för att utveckla sina förmågor. De fråntas rätten att bedriva högre akademiska studier när de inte tidigt får resurser för att klara av skolans kollektivistiska format. Det handlar inte om att begränsa dessa elever utan om att ge de nycklar att också klara av de situationerna i sina liv. Maud Olofssons uttalande stör mig oerhört.