Privata företagare i den offentliga sektorn; ska de får ta ut vinster?

Återigen aktualiseras frågan om vinstuttag i företag som har hand om offentlig verksamhet såsom förskola, skola och vård, då Tomas Bodström, välkänd S-profil, går in som styrelseledamot i den privata friskolekoncernen Pysslingen. Många är de som reagerat starkt på hans agerande, och flera ifrågasätter lämpligheten i det. Själv känner jag mig kluven. Inte inför att just Tomas Bodström går in i en friskolekoncern, för det har han rätt att avgöra själv. Jag känner mig kluven inför frågan om vinstuttag som nu aktualiseras. Igen.

Min tanke har nog alltid varit att företag som emottar skattepengar för sin verksamhet inte ska kunna ta ut orimliga vinster. Men vad är då orimliga vinster? Vem ska avgöra det? Är det vinsterna vi ska fokusera på eller är det snarare krav på kvalité som ska upp till ytan?

I sådana fall är det kanske kvalitétskontroll som vi ska fokusera på och inte vinstuttag? Om tydliga riktlinjer för hur lokaler ska utformas och vilken standard dessa ska ha, hur många barn/vårdtagare en personal ska ha ansvar för men också mål för vad verksamheten ska uppnå kan eventuella vinstuttag vara irrellevanta?

En annan viktig fråga i detta är hur det kommer sig att flera privata aktörer ens lyckas med att ta ut vinst inom en verksamhet där de kommunala aktörerna går back? Är det alltid en dålig verksamhet där personal arbetar ihjäl sig och är underbetalda och lokalerna fallfärdiga? Eller finns det något att lära av det privata förtaget? Hur ser det exempelvis ut i de personalkollektiv som finns inom förskolan? Lyckas de med sin verksamhet? Hur mår personalen på de arbetsplatserna? Hur trivs och utvecklas barnen? Om man lyckas inom den typen av verksamhet; vilka är då ingredienserna som den offentliga verksamheten kan dra lärdom av?

Vad säger du? Är jag ute och cyklar? Vilka är dina erfarenheter och tankar?

 

/Sofia

Vikarier behövs!

I Corren (2009-09-03) står det att läsa att kommunen inte längre ska ha en central vikarieförmedling för skolan,om utbildningsdirektören får som han vill. Istället vill man att vikarierna ska gå via bemanningsföretag. Tydligen ska detta leda till att kommunerna ska kunna ägna sig åt kvalitetsarbete i skolorna. Visst låter det bra?

Bah, säger jag! Att inte ha en egen vikariepool har EN anledning och det är att kringå LAS. Vi som vikarierar har rätt till att anställas då vi arbetat ett visst antal dagar vilket leder till utgifter för kommunen då det inte finns vikariat för alla anställda alla dagar. Jag fattar det problemet,men kan ändå inte se att det är värt att vända oss vikarier ryggen.

Att anställas i ett bemanningsföretag är bra, om du får ut en heltidslön även då du inte arbetar heltid. För till saken hör att jag inte får ut ett öre från A-kassan om jag är anställd vid ett bemanningsföretag. Resultatet är då att vi får vikariebrist, för att ingen kan överleva på vikarielön som inte kan stämplas upp och bemanningsföretagen har inte råd att anställa för många och kan då inte täcka upp när behovet av vikarier är som störst.

Vad händer då med kvalitén i skolan? Vad händer då elever lektioner efter annan inte har någon form av skolverksamhet på grund av vikariebrist?

Att vara vikarie är inte på något sätt ett enkelt arbete. Många är vi som minns någon stackars vikarie som fick utstå en ganska grym behandling under vår egen skolgång, inte sant? Därför är det ÄN viktigare att vikarier uppgraderas till en signifikant del av en fungerande skola! Det är en trygghet för både elever och lärare.

 

/Sofia

Moderater och maktgirighet

Moderaterna ska satsa på lång regeringsmakt. Tydligen var det det som gav mest applåder på partiets stämma. Det ger åtminstone mig en fadd smak i munnen.

Jag är inte korkad; jag fattar att partier vill ha regeringsmakten och allra helst under en lång tid. Men frågan är om ett parti ska ha makten som fokusfråga?

Är det människor som sätter makten främst som ska styra landet, eller är det folk som sätter behoven i samhälllet främst? Är det makttörstiga politiker eller public servants som ska styra vårt land?Är det landet och makten som ska tjäna politikern eller är det politikern som ska tjäna landet?

Jag frågar mig vart vårt land är på väg om fokus på regeringsmakten går före politiken och sakfrågorna? För det kan väl inte vara så att moderaterna egentligen inte har några sakfrågor....


I all hast /Sofia