känner pulsen av valrörelsen

Var jag än befinner mig och med vem jag än pratar så hamnar vi i politiken. kanske mer just nu, i valrörelsens varma bris.

Sedan jag kom ut som socialdemokrat så består fler och fler av mina "privata" diskussioner av tydliga politiska diskussioner. Inte mig emot. Säkert söker jag dem själv i stor utsträckning, men jag tror också att människor i min närhet VILL prata politik. Vill ha ett ansikte på någon som engagerat sig lite mer? Som representerar något?

Jag hoppas att jag är en bra representant både för socialdemokratin men också för den lilla politikern. Den som svensk politik består av till störst del. Det är våra grannar eller våra jobbarkompisar som engagerar sig och läser in sig på material under sina lediga timmar. Som förvisso går ifrån jobbet och får ersättning för det, men som lägger ner dubbelt med tid som inte ersätts. Hör sällan någon klaga på det och tycker att det så skall vara.

(Vi som lägger vår fritid till att engagera oss politiskt ska få en viss ersättning, men inte så stor att det är ersättningen som lockar. Jag får en ersättning av kommunen runt 500 kronor efter skatt om jag inte missminner mig. Då är jag närvarande på nämnd under cirka fyra timmar med en tio minuters kaffepaus. Till det kommer en lunta med en tjocklek på cirka fem till sju centimeter som läses och begrundas och funderas kring. Inga konstigheter.)

Innan mitt eget engagemang hade jag sällan eller aldrig reflekterat över alla dessa alldeles vanliga människor som representerar mig i kommunen och landstinget. Oftast är det politikerna vi ser i media som får representera hela partiet eller hela politiken. Så var det i allafall för mig.

Nu ser jag så oändligt mycket mer. Fotfolket. Gräsrötterna. Engagemanget. Passionen. Solidariteten. Det hoppas jag kunna förmedla till människor i min närhet. Att vi är många som bygger ett parti och en politik och att det är denna mångfald som representerar socialdemokratin.